Den 14 februari går jag i ide!

Hej!
Japp du läste rätt.
Den 14 februari alias Alla hjärtans dag, alias Valentine's day ska jag sitta hemma, dricka apelsin juice, och gråta....jag hatar den dagen! eller hatar och hatar, hat är ett starkt ord som man inte ska använda i onödan men om jag säger att jag fullkomligt, helt ärligt, tycker att alla hjärtans dag är urusel, och att om amor alias cupid alias jättebebin med blöja och pilbåge verkligen var en person
-I would kick him in the nuts!

Varför? Jo bl.a för ovan nämnda och för att alla hjärtans dag har aldrig  gett
mig någon sann glädje, en ros av min bästis Anna när vi gick på högstadiet, gelehjärtan av mamma...men aldrig sann lycka, aldrig ren och glödande kärlek.
Kanske har jag sett alldeles för många romantiskakomedier i mina dagar, men borde det inte finnas någon där ute för även lilla mig?
Jag har alla kriterierna för en romantisk komedi, okej nästan alla, jag är ganska
självständig, singel, hetro,smart och rolig, och inte för att vara självgod, men om jag inte var överviktig skulle jag vara ett riktigt kap...tror jag.
Men ser killar mig? Nej inte så, eller det har säkert hänt...en gång fanns det en som var kär i mig men som ändå sket i att berätta det för mig, först efter att han kommit över mig så erkännde han."Ville inte riskera att förlora vår vänskap" No shit, nu har vi typ ingen kontakt längre ändå pga av dig.
-Fatta hur jävla patetisk man känner sig av att närma sig tjugo och aldrig ens kysst någon, på mun! Jag har aldrig haft en kille, bara äckliga nätkillar som varit ute efter "nudeshots" o "innocent fun online"
och valde mig för att jag antagligen såg tillräckligt desperat ut för att gå med på det, vilket jag kanske var, sexton och aldrig blivit älskad av någon annan en päronen, tack och lov, inga nudeshots.

Och jag är kär...nästan helt säker på det...varit det i typ tre år nu...aldrig sagt något. Jag har velat men av samma skäl till att jag hatar 14 februari, har jag inte vågat. Jag orkar inte med den smärtan igen..och jag är säker på att det kommer att bli smärtsamt.

- Vi har ju knappt yttrat ett ord till varandra, alltid blir det ett "Hej! läget?, Okej samma här" och sen tystnad, jag är inte 100% säker på varför jag känner som jag gör men jag tänker på dig innan jag somnar, när jag sett dina vänner på stan har jag tänkt "Vad gör du nu?"

Nu har det gått nästan ett halv år sedan vi sågs sist, jag tänker på de få gånger som vi verkligen pratade med varandra på lektionerna, de får mig att småle, även om de var rätt oviktiga på ett sätt, så var de viktigare på ett annat, för mig.
Men jag förstår att du aldrig insåg det(eller gjorde du?) eftersom jag hela tiden spelade cool och ville verka obemärkt, medans jag såg på dig, i smyg.
Du är så fin, fast du inte verkar ha förstått det........


Kram o Glad Alla Hjärtans dag(I förskott) till er lyckliga, och olyckliga.


YOU ARE LOVED, BY ME XOXOXOXOXOXOOOXOXOXOXOXOXOXXXO



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0